Rädslan för det (ordnade) kaos som uppstår när folk får säga sitt, umgås, byta erfarenheter, kunskaper, data och nöjen med varandra utan korporationernas, organisationernas och de styrandes kontroll är enorm. Fast ingen maktperson är karl eller kvinna nog att erkänna att det är så.
Istället brukar det låta som så här:
- ”Förtal, brottslighet och förföljelse på nätet måste ju gå att beivra precis som i verkliga livet…”
- ”Tänk på att vara noga med att berätta för dina barn vad som kan hända om de pratar med folk de inte känner, de har ju ingen aning om vem som sitter i andra änden…”
- ”Det är ju inte folks kärleksbrev vi vill läsa, utan sådan kommunikation som är en fara för landet…”
- ”Det utvecklas inga lagliga alternativ så länge vi inte kan stävja de olagliga, det går inte att konkurrera med gratis…”
- ”Vi vuxna måste inpränta vettiga moraliska värderingar i en generation som tror att allt är gratis…”
- ”Nätet är ju jättebra, men där hittar vi ju också droger och barnpornografi…”
- ”Ungdomar måste få upptäcka sin sexualitet på rätt sätt, de är sällan medvetna om konsekvenserna av sina handlingar…”
Osv.
Gemensamt för dem alla är att det är inledningar som skall motivera någon form av ytterligare kontroll, regleringar och begränsningar.
Det är naturligtvis bullshit, bushwah, skitsnack, hästskit.
Skulle vi dra in all form av övervakning mot alla som inte är skäligen misstänkta för brott, skulle det knappast göra mer än marginell skillnad för folks säkerhet — vare sig här på hemmaplan, eller våra soldater i Afghanistan.
Skulle vi släppa all form av kontroll över nätet utöver vad som gäller för samhället AFK, skulle det inte göra nätet ett smack farligare än idag — vilket för övrigt är bra mycket mindre farligt än en genomsnittlig övervakad gata i ett genomsnittligt övervakat centrum i en genomsnittlig övervakad svensk storstad klockan 23:00-04:00 en genomsnittlig övervakad fredagsnatt.
Problemet är att de som hävdar att allt är farligt om inte storebror får kolla över axeln fortfarande har kontroll över problemformuleringen. Allt de behövde göra var att hålla käft om konsekvenserna, så bjöd de in SD istället för PP till riksdagen.
Det är inte utan att jag frågar mig om de är nöjda med resultatet?
Kanske är de faktiskt det? Piratpartiet står ju för frihet och ett öppet samhälle, vilket är farligast av allt, så de kanske föredrar SD?
